Det är produktivt att sysselsätta invandrare
Investerare får en möjlighet att bidra till lösningen av ett samhälleligt problem. Den offentliga sektorn betalar endast om sysselsättningsmålen uppnås.
Antalet invandrare som anlände till Finland nästan tiodubblades under 2015. Den plötsliga förändringen belastade också statsbudgeten, eftersom kurser i finska och övriga studier som ingår i integrationen är en stor kostnadspost. Hansel deltog i konkurrensutsättningen av ett projekt för att sysselsätta invandrare våren 2016.
Arbets- och näringsministeriet strävade efter att lösa utmaningarna med hjälp av en ny operativ modell. Invandrare erbjuds arbetskraftsorienterad utbildning. Målet är att få deltagarna ut i arbetslivet efter ca fyra månader. Utbildningen fortsätter på arbetsplatsen vid sidan av arbetet och omfattar studier i språk, kultur och yrkesmässiga färdigheter.
”Sysselsättningen av asylsökande har traditionellt varit en lång process. Syftet med detta projekt är att påskynda den. År 2015 var en stor omvälvning då Te-centralerna fick närmare 7 000 nya kunder”, berättar ANM:s integrationsdirektör Sonja Hämäläinen.
Det treåriga projektet siktar på att sysselsätta minst 2 000 invandrare med flyktingbakgrund.
”Om vi lyckas gynnar projektet både invandrare och företag. Nya arbetsplatser kan hittas inom bygg-, fastighets-, service-, restaurang-, vård- och ICT-sektorn”, berättar Hämäläinen.
Privat finansiering
Projektet genomförs med ett resultatbaserat finansieringsavtal enligt modellen Social Impact Bond (SIB) som Sitra lanserat i Finland i anslutning till påverkansinvestering. Investerarna finansierar verksamheten och tar de relaterade ekonomiska riskerna.
En snabb sysselsättning minskar statens arbetsmarknadsstöd och kostnaderna för integrationsutbildningen samt ökar skatteintäkterna. Om målen för projektet uppnås betalar ministeriet en del av de influtna besparingarna i en fond. Investerarna får tillbaka sitt kapital med rimlig avkastning.
År 2015 valde ANM två grupper av invandrare genom lottdragning. Den grupp som sysselsätts jämförs med den grupp som integreras enligt den traditionella modellen under tre års tid. Skatteintäkterna och kostnaderna för socialstöd för grupperna jämförs, och projektadministratören får hälften av de medel som staten sparar. Dessutom får projektadministratören en liten fast ersättning för varje invandrare som uppnår en viss utbildningsnivå.
I den operativa modellen får investerare en möjlighet att bidra till lösningen av ett samhälleligt problem. Den offentliga sektorn betalar endast om sysselsättningsmålen uppnås.
Hansel hjälper med konkurrensutsättningen
Hansel hjälpte ANM med att konkurrensutsätta en administratör för projektet som bland annat ska utveckla lämpliga tjänster samt söka utbildare och arbetsplatser och grunda en investeringsfond. Projektadministratören ska också marknadsföra fonden för externa investerare såsom stiftelser och privatpersoner. Efter att ett tillräckligt kapital samlats anlitar projektadministratören företag för att utbilda invandrare och söka arbete för dem.
Hansel konkurrensutsatte projektet utifrån påverkan, och konkurrensutsättningen var innovativ på flera sätt: ”Leverantörerna gavs exceptionellt fria händer när det gäller lösningen och rutinerna. Endast resultaten hade betydelse”, säger Hansels konkurrensutsättningskonsult Pekka Alahuhta.
Den resultatbaserade upphandlingen var något nytt för ANM och medförde nya utmaningar. Påverkan sker i framtiden, och resultaten beror på projektadministratörens verksamhet.
”I konkurrensutsättningsskedet måste vi noggrant definiera vad som avses med påverkan. Vi kunde inte konkurrensutsätta priset på produktionen utan hela paketet”, förklarar Hämäläinen.
”Vi hade stor nytta av Hansels konkurrensutsättningskonsult.”
Projektet får betalt för slutresultatet och dess påverkan och inte för att det kostar så lite som möjligt.
Projektets samhällspåverkan sträcker sig långt in i framtiden: ”Staten betalar hälften av inbesparingarna under några år, men invandrarna arbetar till slutet av karriären. Projektet är ansvarsfullt även på individnivå genom att till exempel aktivera, sysselsätta och förebygga marginalisering”, påpekar Alahuhta.
